Sent: Tuesday, October 27, 2009 12:01 AM

Subject: 438:e Vädjan om hjälp.

 

(Det här brevet är inte Spam. Jag är en verklig människa som söker hjälp. Om du inte vill mottaga fler brev och inte heller vill hjälpa som en kristen, vänligen svara (med säkerhet till adressen torsten@nenzen.net) och begär att din mottagaradress raderas. Tack.)

 

 

438:e  Vädjan om hjälp.

 

 

 

Prästdjävlar i Svenska homosexkyrkan

 

 

Hej!

 

Fyrahundratrettioåttonde gången vädjas till kyrkliga institutioner i Sverige om hjälp för två enkla, personliga behov. Jag efterfrågar kyrklig hjälp i sökandet efter både (1) tillhörighet i en kristen kyrka och gemenskap med kristna lärjungar, samt (2) äktenskaplig gemenskap.

 

Den 437:e vädjan om hjälp kommenterades av tio svenskt obarmhärtiga kyrkor.

 

Korskyrkan i Karlstad (www.korskyrkan.com) tillhörande Evangeliska Frikyrkan svarade hånande och hjärtlöst via den svenska pastorsdjäveln Anders Nordström (pastorn@korskyrkan.com) som skrev 437:e gången vill jag inte stå med på din lista. Lycka till att hitta församling och fru. Det går nog vid 500:ade vädjanden så fortsätt så kommer det säkert, om inte annat när du försökt 1000 gånger, skam den som ger sig. Ha en bra dag”. Pastorsdjäveln Anders Nordströms hån exemplifierar hur satan regerar i svenska pastorers hjärtan och sinnen, emedan Sveriges pastorer är blinda inför sin svenska ondska.

 

Huskvarna Allianskyrka (www.huskvarnaallianskyrka.nu) svarade svenskt via kyrkans tidigare kontakt e-postadress Håkan Stigson (hakan.stigson@telia.com) Nu har jag fått 437 mail från dig, och det räcker nu. Jag jobbar inte i församlingen som du vädjar till, och jag är inte någon pastorjävel som du kallar människor, utan gör bara deras hemsida. Ta bort min adress omg, tack.”. Efter sex år av vädjanden med 437 brev upptäckte den svenska kyrkdjäveln att han varken jobbar i kyrkan eller är en medmänniska.

 

Pingströrelsens Pingst förkunnargemenskap (www.forkunnargemenskapen.se) svarade hånande via dess regionala pingstdjävel i Laxå, Holger Strandgren (holgerstrandgren@telia.com), med orden Hur många positiva svar och hjälp tror du att du kommer att få med att svära åt dem som avböjer mera mail? Snälla radera bort min mail adress från dessa brev.. Holger Strandgren Laxå”.

 

Betaniakyrkan i Åbytorp (www.betaniakyrkan.nu) svarade via kyrkans svenske pastor Fredrik Lignell (fredrik@betaniakyrkan.nu) med besked om geografisk begränsning av Kristi kropp och geografisk begränsning av medmänsklighet Jag vet att jag svarat dig för ett antal år sedan, och försökt förklara att det inte är alldeles lätt att möta dina behov för en församling som finns på helt annan ort i Sverige än där du själv befinner dig. Själv är jag pastor i Åbytorp utanför Kumla, och kan som sagt inte se hur vi ska kunna möta dina behov, då du finns på helt annan plats. Att jag nu ber dig ta bort vår adress från ditt register handlar alltså inte om att vi avfärdar dig, eller inte bryr oss, utan om att vi inte finns i din närhet. Anar att även jag härmed riskerar att komma att kallas allt möjligt i dina utskick, men jag får leva med den risken. Med vänlig hälsning Fredrik Lignell Betaniakyrkan, Åbytorp”.

 

Deltaförsamlingen Betania (www.kyrktorget.se/deltaforsamlingen) tillhörande Evangeliska Frikyrkan svarade svenskkyrksvinigt via kyrkans svenska Astrid Berggren (astrid.be@telia.com) med orden TA BORT DELTAFÖRSAMLINGEN FRÅN FRÅN MAILLISTAN TACK PÅ FÖRHAND!”.

 

Pilgrimskyrkan i Sveg (www.kyrktorget.se/pilgrimskyrkan) tillhörande Svenska Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundet svarade via dess svenska kyrkoledare Berith Ansgar (pilgrimskyrkan@telia.com) med svenskt kyrksvammel Jag vill bara vänligen be att radera vår mottagaradress nu. Det låter som att du är oerhört besviken på kyrkor du skriver till. Jag är inte säker på att ditt kontaktsätt ger det resultat du önskar. Den som hör dig är ju Gud och hans vägar kan vi aldrig veta i förväg. Håll ut och bida tiden an.”.

 

Skillinge Missionshus (www.skillingemissionshus.se) svarade obarmhärtigt via kyrkans svenske pastorsdjävel Kalle Spetz (kalle.spetz@glocalnet.net) Vi kan tyvärr inte hjälpa dig med detta! Ber dig att ta bort oss från dina utskick. Hälsar Kalle Spetz”.

 

Korskyrkan i Västerås (www.korskyrkan.cc) tillhörande Evangeliska Frikyrkan svarade via kyrkans svenska pastorsdjävel Bengt Dalid (bengt@korskyrkan.cc) Ber vänligen att du raderar min e-postadress från din sändarlista. Hälsningar Bengt Dalid”.

 

Smyrnakyrkan i Älvängen norr om Göteborg tillhörande svinsvenska Pingströrelsen svarade via pingstkyrkans svenska pingstpastorsdjävel Marie Nordvall (marie@smyrna.nu), som skrev Önskar att du stryker mg från din maillista. Mvh Marie Nordvall”.

 

Pingstförsamlingen i Värnamo (www.varnamo.pingst.se) svarade obarmhärtigt via pingstkyrkans svenska ungdomspastor Markus Duseus (markus@centrumsajten.nu) Jag önskar att du raderar mig från din mail lista. Tack på förhand. Mvh Markus”.

 

Sedan den oförklarliga medlemsuteslutningen 2002 ifrån en av Pingströrelsens sekteristiska församlingar, och Pingstkyrkan Filadelfia Stockholms (info@filadelfia.nu) försvar av uteslutningen med kommentaren ”uteslutningen är förståelig eftersom du kan uppfattas som en besvärlig person”, har jag enträget vädjat till Sveriges kyrkor om hjälp. Ingen kyrka i Sverige, emellertid, erbjuder att avhjälpa de två behoven.

 

För varje vecka och år av mitt liv, i väntan på en kyrkas välkomnande hjälp, som förverkas genom svenska pastorers obarmhärtiga ondska, försvåras samtidigt de naturliga förutsättningarna till äktenskap och familjebildning. Hittills har Sveriges pastorer gjort sitt yttersta för att försvåra och förstöra mitt liv genom aktiv ondska eller försummelse. Om Sveriges pastorer hade samveten skulle de skämmas. Guds vilja är att pastorer i Sverige omvänder sig från obarmhärtighet och istället erbjuder att hjälpa hjälpsökande människor i nöd.

 

Svenska pastorers kärlekslösa respons till min enkla vädjan om hjälp och ovilja att välkomnande hjälpa, i sökandet av lärjungamässigt kristen gemenskap och i sökandet efter kontakt med en kristen kvinna, påvisar att många svenska pastorer är obarmhärtiga, omänskliga och grymma. Det skulle vara oansvarigt att inte uppmana Sveriges pastorer till omvändelse när evidensen är svenska pastorers obarmhärtighet, omänsklighet och grymhet. För samhället bör kristna pastorer utgöra föredömen i Kristuslikhet – inte varnande exempel på omänsklighet. Sveriges svenska pastorer bör därför omvända sig från svenskpastoral obarmhärtighet, svenskpastoral omänsklighet, svenskpastoralt oförstånd och svenskprästerlig heresi.

 

Några svenska pastorers lögner och ondska, och sedermera övriga kyrkors ovilja till kommunikation och förvägrad hjälp, har vållat samt befäster inte endast en personligt olycklig livssituation men också betraktelsen av svenska pastorer som obarmhärtiga. Jag vill därför vädja till svensk kyrklighet att omvända sig från denna ondska genom förnuft och godhet, inte endast av personliga skäl, men även som ett gott vittnesbörd för de observatörer som ännu inte har välkomnat Jesus Kristus som sin personlige frälsare. Svenska pastorer förfogar över en god seger för svensk kyrklighet och ett gott vittnesmål i denna följetong, genom att avslutande vilja hjälpa. Kommunikation är botemedlet för kommunikationsbrist, en problemlösande förutsättning och pragmatiskt nödvändigt. Någon pastor måste faktiskt kommunicera en vilja att välkomna samt en vilja att konkret hjälpa. Jag vädjar därför till någon kristen kyrka som vill hjälpa att meddela det, så att den kyrkan kan träffa mig.

 

Utan att ha träffat mig, uppfattas några svenska pastorer bedöma Torsten som psykiskt utvecklingsstörd. En svensk pastor i Stockholm avvisar Torsten från intagning till sin församling då han befarar att Torstens behov är för mycket resurskrävande. Södermalmskyrkan (info@sodermalmskyrkan.org) har beslutat att Torsten har en dålig attityd till kyrkan eftersom han inte kan intyga ovillkorligt förtroende till Södermalmskyrkans pastorer, och därför avvisas Torstens ansökan om medlemskap. Stockholm Vineyard anklagar Torsten för problem med sina känslor samt att Torsten inte är ”den sortens” person som Vineyard vill godkänna. Den svenske pastorn Kjell-Axel Johansson (kjellaxel.johansson@elimkyrkan.org) som uteslöt mig från Vineyard med motiveringen ”du är inte den sortens person vi vill sätta vår stämpel på” vill inte förtydliga vilken sorts människor han inte godkänner. Dessa svenska pastorer saknar förstånd och omdöme.

 

Svensk sjukvård klassificerar Torsten som narcissistiskt personlighetsstörd samt att Torsten har stora svårigheter i kontakten med andra människor”, ”tankeinnehåll av viss vanföreställningskaraktär” och ”drar sig undan, isolerar sig”. Svensk sjukvård saknar i detta medicinsk indikation och professionalism. Den pinsamt okunniga svenska medicinsk-expertisen reagerar instinktivt enligt de tio kulturella deviserna i Sverige, med åtföljande logik; eftersom Torsten bryter mot svensk Jantelag är han störd. Enligt svensk sjukvård är kristen Gudstro ofta synonymt med tankeinnehåll av vanförställningskaraktär. Svensk medicinsk expertis missriktar orsakssambandet mellan uteslutning från kyrka och ensamhet, och tolkar istället att Torsten har valt att isolera sig från sin omgivning. Det faktum att svensken i flera internationella jämförelser kan uppfattas som socialt reserverad, ovänlig och misstänksam mot främlingar medför ökade kontaktsvårigheter med svenskar.

 

Svenska pastorer föredrar att demonstrera sin obarmhärtighet och ondska istället för att vilja hjälpa. I stället för att de svenska pastorerna bekänner sina tillkortakommanden och tacklar församlingsproblemen, väljer svenska pastorer att exkommunicera sanningsanförarna. I stället för att stödja evangelisation väljer svenska pastorer att bannlysa evangelisterna. Allt fler svenska pastorer förefaller hellre anamma feministteologins och pro-gayteologins heresier än att erkänna Gudsordnade genusroller och Biblisk sexualetik. Svenska präster tycks hellre vilja välsigna homosexuella partnerskap och liknande avskyvärda skamligheter än att forma kristet lärjungamässiga församlingar. Svenska pastorer begår äktenskapsbrott, skilsmässa och välsignar trolösa omgiften, men vägrar att bistå ogifta män och kvinnors efterfrågan om hjälp för att underlätta inledande av kristna äktenskap. I stället för ödmjuk och ärlig kommunikation väljer svenska pastorer lögn, förtal och nonchalans.

 

Jag efterlyser en kristen kyrka som både vill välkomna till lärjungamässig gemenskap och som vill hjälpa i sökandet efter kontakt med en kristen kvinna där en relation eventuellt skulle kunna leda till äktenskap.

 

 

Finns en kristen kyrka i Sverige som vill avhjälpa båda behoven?

 

 

Med vänlig hälsning,

 

Torsten Nenzén

 

 

 

 

Föregående brev läses på webbsidan www.kyrkor.be.