Sent: Tuesday, April 21, 2009 12:44 PM

Subject: 384:e Vädjan om hjälp.

 

384:e  Vädjan om hjälp.

 

 

 

Vädjan till Sveriges obarmhärtiga pastorer

 

 

Hej!

 

Trehundraåttiofjärde gången vädjas till kyrkliga institutioner i Sverige om hjälp för två enkla, personliga behov. Jag efterfrågar kyrklig hjälp i sökandet efter både (1) tillhörighet i en kristen kyrka och gemenskap med kristna lärjungar, samt (2) äktenskaplig gemenskap.

 

Den 383:e vädjan om hjälp kommenterades av tre svenska pingstkyrkor.

 

Pingstkyrkan i Bålsta (www.balstapingstkyrka.se) svarade med svenskpastoralt oförstånd via dess pingstpastor Ewa Gustafsson (pastorewa@gmail.com). Pingstpastorn skrev Hej, har läst ditt mail. Tyvärr vet jag ju inte var du bor, men är du i närheten av Bålsta är du välkommen på möte, det där med livskamrat får du nog lösa som jag löste det för min del, genom bön. Jag mötte den man Gud ville jag skulle dela mitt liv med, efter att jag en ganska lång tid ha bett för det. Blessings, pastor Ewa”. Pingstpastorns uppmaning till bön är rätt. Den svenska pingstpastorn antar däremot felaktigt att jag inte tillräckligt ger mig hän i bön.

 

Fakta är dessa: 1) Bön till Gud i tro som rättfärdig genom Jesu nåd, är en enastående problemlösning men inte nödvändigtvis den enda. Gud uppmanar Jesu efterföljare att även söka och bulta. 2) Jag har dagligen bett till Gud de senaste 17 åren om en kristen kvinna till äktenskap. Jag har förgäves sökt lärjungamässig gemenskap i svenska kyrkor i över ett decennium. Och jag har bildligt bultat på svenska kyrkors dörrar genom vädjandebrev sedan november 2003. 3) Utöver min allmänna bön att Gud finner en Gudfruktig kvinna till äktenskap, trots att jag bor i Sverige, har jag därtill dagligen bett till Gud för en ännu ogift specifik person de senaste 12 åren.

 

Obestridligen, utifrån många svenska pastorers ignoranta svar till mina 383 brev, saknar Sveriges pastorer inte endast kristen barmhärtighet, men svenska pastorer saknar tydligen även insikt om nödvändiga realiteter för relationsbygge: mötesplatser som främjar genuin kommunikation. Kontakt med människor i Sverige fordrar mer jämfört med kommunikation med människor i länder med högt socialt kapital och social kompetens, eftersom svenskar internationellt uppfattas som socialt reserverade. Därtill kompliceras ofta förutsättningarna för genuin mänsklig kommunikation av många kyrkors teatrala kyrkokulturer med dess kyrkors speciella psykosociala miljöer av varierande liturgier och karismatik – uttryck som inte sällan är osunda och falska.

 

(Matteus 7: 7-11)

Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas. Vem bland er ger sin son en sten, när han ber om bröd, eller en orm, när han ber om en fisk? Om ni som är onda förstår att ge era barn goda gåvor, hur mycket mer skall då inte er Fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom.”

 

Ett av de besvärligaste problemen för Sverige är inte det faktum att många svenska pastorer är onda, utan det svåraste problemet är att svenska pastorer uppfattas att därutöver sakna elementärt mänskligt förstånd att bistå den som vädjar om hjälp.

 

Församlingen Brofästet i Färjestaden (www.brofastet.nu), tillhörande Pingst och Svenska Missionskyrkan, svarade igen via dess svenske ordförande Peter Asteberg (kontakt@brofastet.nu) Den dag du inser att du behöver hjälp och själavård i stället för att kalla dina medmänniskor för ”svin” och liknande så är du välkommen att höra av dig igen.” Den svinsvenska ordföranden för kyrkan demonstrerar åter att han inte är en medmänniska, och att kyrkans ordförande bör jämställas med gruppen av omänskliga pastorer i Sverige. Ordförandens falska anklagelse att jag egentligen behöver själavård och att jag saknar självinsikt om detta egentliga behov harmonierar med Sveriges pseudokarismatiska Pingstkultur med dess tillhörande arrogans och fördomsfullhet.

 

Kulltorps Frikyrkoförsamling tillhörande Pingströrelsen och Svenska Alliansmissionen svarade via dess pastor Per Fritzon (korskyrkan@kulltorp.biggnet.se) i Hillerstorp. Svenska pastorn skrev ”Hej! Har läst ditt brev. Vill du vara vänlig och ta bort vår kyrkas e-postadress. Vänliga hälsningar Per Fritzon”. I den svenska pastorns sinne och hjärta finns uppenbarligen inget utrymme för barmhärtighet, medmänsklighet och godhet i detta.

 

Jag efterlyser en kristen kyrka som både vill välkomna till lärjungamässig gemenskap och som vill hjälpa i sökandet efter kontakt med en kristen kvinna där en relation eventuellt skulle kunna leda till äktenskap.

 

 

Finns en kristen kyrka i Sverige som vill avhjälpa båda behoven?

 

 

Med vänlig hälsning,

 

Torsten Nenzén

 

 

 

 

Föregående brev läses på webbsidan www.kyrkor.be.