Sent: Tue, 4 Sep 2007, 18:13
Subject: 214:e Vädjan om hjälp.
214:e Vädjan om hjälp.
Vädjan till Sveriges obarmhärtiga pastorer
Hej!
Tvåhundrafjortonde gången
vädjas till kyrkliga institutioner i Sverige om hjälp för två enkla, personliga
behov. Jag efterfrågar kyrklig hjälp i sökandet efter både (
Den 213:e vädjan om hjälp kommenterades av två kyrkor utanför Stockholmsregionen. Ingen kyrka inom Stockholmsregionen svarade. Hjärtlösa eller huvudlösa svenska pastorer i Sverige undviker att välkomnande hjälpa. Sveriges obarmhärtiga svenska yrkespastorer har genom detta valt att inte tjänstgöra under Guds direktiv.
En välmenande pastor (karin.lindmark@byskefallfors-forsamlingar.com) svarade med ett långt och uppriktigt brev. Tyvärr utgår inte den svenska pastorn överensstämmande ifrån mina brev; pastorn har uppenbarligen inte läst breven korrekt, och svensk-pastorn grundlöst förutsätter vissa egenskaper. ”Gällande dina frågor känns det som att både du och jag sitter i en omöjlig stuation. Du, eftersom du blivit så besviken och kört fast i ditt sökande efter en församling samt en livskamrat, och jag eftersom jag inte kan garanterat erbjuda dig varken det ena eller det andra. […] Kanske framför allt inte en livskamrat. Detta är något som måste få växa fram ur kärleken mellan två människor. Och sådant styr jag som pastor inte över! […] Fundera tex över vad du kan bidra med på den plats där du finns , mer än på vad de kan ge dig... […] Sök samtalshjälp hos en erfaren själavårdare eller Lukasterapeut: […] När det gäller livskamrat är min erfarenhet att ofta så bidrar ens starka längtan till att man på något sätt gör sig omöjlig för det: man blir liksom för ivrig och fokuserad på detta , att man genom det blir ett hot och stöter människor ifrån sig. Därför blir mitt råd ( ta till dig det om du känner att det stämmer för dig): lämna din längtan i Guds goda händer och låt ditt sökande vila.” Svensk-pastorn felaktigt antar att jag skulle ha blivit mycket besviken av kyrkor och kvinnor, och att jag därför har fastnat i en omöjlig situation. Nej, det svåra i den här specifika situationen är svenska pastorers okristliga omöjlighetstänkande och obarmhärtiga sinnelag, istället för en internationellt ofta förekommande tjänstvillig och hoppfull attityd. Svensk-pastoralt sinnelag kontrasterar Kristi sinnelag. För att romantisk kärlek ska kunna växa fram mellan en kristen man och kristen kvinna fordras kommunikation, och kommunikationen förutsätter en mötesplats, och mötesplatsen kräver både kyrkokulturer och sinnelag som värdesätter ärlig kommunikation. Nej tack, jag avser inte att stödja heretiska och hycklande svenska pastorer, men jag bidrar gärna med uppbyggelse av Kristi kropp i en kyrka vars pastor demonstrerar Kristi sinnelag genom att välkomna och vilja hjälpa. Åter nej tack, jag söker inte samtalshjälp eller en terapeut; jag söker en lärjungamässig kristen kyrka i Sverige. Därutöver kommer jag aldrig att överge min naturliga längtan till äktenskap med en kristen kvinna. Om en kommunikationsbenägen och äktenskapsvillig kristen kvinna samt medmänskliga pastorer skulle saknas i Sverige, vet jag att både lärjungamässiga kristna kyrkor och äktenskapsvilliga kristna kvinnor existerar i andra nationer.
EFS Västerbotten svarade för första gången efter 213 vädjande brev om hjälp ”Vänligen, ta bort denna adress: info@efsvasterbotten.se från er sändlista. /Göran Berglund, Informatör”.
Jag efterlyser en kristen kyrka som både vill välkomna till lärjungamässig gemenskap och som vill hjälpa i sökandet efter kontakt med en kristen kvinna där en relation eventuellt skulle kunna leda till äktenskap.
Finns en kristen kyrka i Sverige som vill avhjälpa båda behoven?
Med vänlig hälsning,
Torsten Nenzén
Föregående brev via www.kyrkor.be kan diskuteras även med andra genom www.pastorer.se.