Sent: Friday, April 13, 2007 10:07 AM

Subject: 173:e Vädjan om hjälp.

173:e  Vädjan om hjälp.

Vädjan till kyrkor

Hej!

Hundrasjuttiotredje gången vädjas till kyrkliga institutioner i Stockholm om hjälp för två enkla, personliga behov. Jag efterfrågar kyrklig hjälp i sökandet efter både (1) tillhörighet i en kristen kyrka och gemenskap med kristna lärjungar, samt (2) äktenskaplig gemenskap.

Den 172:a vädjan om hjälp kommenterades av en kyrka utanför Stockholmsregionen. En pastor i en Missionskyrka skrev ”När nu Sveriges yrkespastorer "valt att inte följa Guds direktiv" undrar jag om inte du kan ägna din energi åt att själv söka en kvinna för äktenskap? Det har förmodligen varenda gift yrkespastor själv gjort. Tror att din energi ger bättre utdelning så.” Liksom många andra svenska pastorer misslyckas också denna svenska missionspastor att förstå sammanhanget. Den svenska pastorn har inte insett kausalitetssambandet mellan min fortsatta vädjan om hjälp och förhållandet att ingen kyrka uttrycker den kristna viljan att välkomna och hjälpa. Jag är evangelikalt troende och pånyttfödd kristen. Därför är äktenskap med en icke-kristen kvinna otänkbart. Andelen kristna i Sverige kan estimeras till fem procent. Kristna människor (bör) samlas i kyrkor. Eftersom jag är utesluten från kyrkan i Sverige saknar jag naturlig kontakt med andra kristna. Som exkommunicerad kristen i Sverige vädjar jag därför till övriga kyrkor efter välkomnande till en lärjungamässig kristen församling. Kyrkligt sociala problem gestaltas särskilt tydligt i Sverige. Svenskar är socialt relativt reserverade och misstänksamma mot främlingar. I svenska kyrkokulturer förstärks ofta hindren till ett sunt socialt umgänge. På grund av svenska kyrkors extra underskott av socialt kapital och den försvårande kontakten med svenskar i synnerhet, behövs kompletterande former och forum för kommunikation. Relationsbaserat och ansvarstagande kristet lärjungaskap är en biblisk förutsättning till kyrklig kontaktförmedling som lösning. Svenska pastorer bör upphöra att konservera svenska kyrkokulturers dysfunktionella gemenskaper och istället reformera församlingarna till ansvarstagande kristna lärjungaskap. Förutom svensk mentalitet i allmänhet och svenska kyrkokulturer i synnerhet utgör kommunikationshinder den grundläggande svårigheten till kristna relationer som kan leda till äktenskap. Kristet lärjungaskap innefattar att hjälpa människor. Att kunna hjälpa och samtidigt inte vilja hjälpa saknar Bibliskt stöd. Att förkunna barmhärtighet och kärlek men samtidigt praktisera obarmhärtighet och likgiltighet är hyckleri. Svenska pastorers ovilja att hjälpa i denna mänskligt elementära olycka förstärker den sociala exklusion som svenska pastorer även är ursprungsorsak till. Svenska pastorer och präster har uteslutit min möjlighet att i verkligheten söka en kristen hustru, eftersom svenska pastorer i Sverige inte hjälpsamt välkomnar till lärjungamässig gemenskap. Gud vill välsigna, men svenska pastorer och präster hindrar välsignelsen. Ingen kyrka inom Stockholmsregionen besvarade den 172:a vädjan om hjälp.

Jag efterlyser en kristen kyrka i Stockholm som både vill välkomna till lärjungamässig gemenskap och som vill hjälpa i sökandet efter kontakt med en kristen kvinna där en relation eventuellt skulle kunna leda till äktenskap.

Finns en kristen kyrka i Stockholm som vill avhjälpa båda behoven?

Med vänlig hälsning,

Torsten Nenzén

Föregående brev via www.kyrkor.be kan diskuteras även med andra genom www.pastorer.se.