Sent:
Thursday, July
Subject: vädjan om hjälp
Vädjan om hjälp till församlingsmedlemskap med gemenskap.
Kyrkor i Stockholmsregionen
Hej.
En tolfte gång (tidigare
Efter oförklarlig medlemsuteslutning ifrån en av Pingst ffs sekteristiska församlingar, och Filadelfia Stockholms försvar av uteslutningen med kommentaren ”uteslutningen är förståelig eftersom du kan uppfattas som en besvärlig person”, har jag fortsatt att vädja till Stockholms kyrkor om hjälp att finna en kristen kyrka som vill hjälpa båda behoven.
Oförståndiga och obarmhärtiga kyrkliga ledare i Stockholm uttrycker ovilja att hjälpa, genom tank- och hjärtlöshet. Ytterligheterna av Stockholms kyrkliga ledare; passionerade tros-pastorer som bevisar sin tanklöshet och akademiska otros-präster som indikerar en hjärtlöshet, inte endast skadar tilltron till kyrkliga institutioner men även kostar för vårt samhälles skattebetalare.
En människa som sörjer ofrivillig ensamhet, längtar efter lärjungamässig gemenskap samt längtar efter en äktenskaplig relation finner naturligtvis tröst genom finnande av lärjungamässig gemenskap och äktenskap. När problemlösningen uteblir genom att ingen kyrka vill hjälpa båda två behoven, tvingas vårt övriga samhälle att bära ett ansvar där kyrkan undviker sitt ansvar. Dilemmat med övriga samhällslösningar är att de verkliga behoven kvarstår; varken Stockholms läns landsting och Svensk Försäkringskassa är kyrkor. Att en relativt ung människa förtidspensioneras därför att ingen kyrka vill hjälpa är inte rätt – varken gent emot individen eller mot övriga samhället.
Genom trons fruktbärande
gärningar är Guds barn fria från lagens död. Från det äkta olivträdet bröts bort
några naturliga grenar för sin otros skull och istället inympades det vilda
olivträdets grenar för dess tro. Det älskade Israels fall har varit till rikedom
för världens hedningar, så också skall de kyrkliga institutionernas fall vara
till frälsning för folken. De kyrkliga institutioner som genom tron lever i
fruktan för Guds stränghet står kvar i det äkta olivträdets heliga rot. Men när
kyrkliga institutioner inte blir kvar i Guds godhet blir de borthuggna.
(inspirerat via Romarbrevet
Den kristna kyrkan grundläggande består av relationer; med Gud och med människor - gemenskaper av församlade Kristi lärjungar som tillsammans tillber Gud, tillsammans mognar i lärjungaskapets helgelse, tillsammans hänger sig till lärjungaskapets gemensamma uppdrag, tillsammans uttrycker unikt kompletterande gåvor från Gud och tillsammans växer och bär frukt av, genom och till Gud. Utan mänskliga relationer fungerar inte kristet lärjungaskap på det sätt som Gud vill. En lokal församling kan inte existera i avsaknaden av det kristna lärjungaskapets gemenskap. Kyrkligt ledarskap, däremot, som nitiskt formar församlingskulturer där relationer präglas av sann kommunikation och nådens tjänande i kärlek, leder den lokala församlingen som en fruktbärande gren.
Andlig gudstjänst utgör mer än predikantmonologers söndagsmaskerader. Den andliga gudstjänsten involverar hela livets välbehag inför Gud.
”Hjälp de heliga med
vad de behöver.”
(Rom
Ӏlska varandra
uppriktigt.”
(Rom
”Lev i endräkt med
varandra.” (Rom
En av kyrkans skyldigheter är att tjäna sin nästa. Uppgiften att tjäna sin nästa begränsas av förmågan. Skyldigheten att tjäna sin nästa är däremot oberoende av viljan att tjäna. Tjänande av sin nästa är lärjungaskapets plikt – begränsad av förmåga och oberoende av vilja.
”Var och en av oss
skall tjäna sin nästa,”
(Rom
”Tjäna varandra i
kärlek. Hela lagen är uppfylld i detta enda budord: Du skall älska din nästa som
dig själv.”
(Gal
”Om ni har kärlek till
varandra, skall alla förstå att ni är mina lärjungar.”
(Joh
Stockholms kyrkors ovilja att hjälpa saknar förankring till en Biblisk teologi.
Jag söker fortfarande en kristen församling i Stockholm som vill välkomna mig och som vill hjälpa i sökandet efter en kvinna för äktenskap. Vill någon församling hjälpa?
Med vänlig hälsning,
Torsten Nenzén